17.11.2021 Vasabladet
Områdesvalet äger rum i januari 2022. Men vad handlar välfärdsområdenas verksamhet egentligen om? Det är en fråga om hur hälso- och välfärdstjänster organiseras i Österbotten och vem som får ta del av dem.
Lagarna som reglerar verksamheten i välfärdsområdena har redan stiftats, men det praktiska genomförandet kommer till stor del att bero på framtida regionfullmäktige. Om vi inte är noggranna är det risk för att det nu byggs styva jättar som befinner sig långt borta från medborgarna eller för att besluten gynnar stora företag för hälsovård mer än vanliga medborgare. Förutom tillgång till tjänster behöver en ensam mormor, en trött närståendevårdare eller en ensamstående pappa i glesbygden mänskliga möten.
Välfärdsstaten måste både försvaras och utvecklas. Här är det viktigt att ta tillvara expertisen hos yrkeskunniga inom området och säkerställa ett tillräckligt utbud av språkkunnig personal och att till exempel sjukvårdare, socialarbetare och brandmän hörs när tjänster utvecklas.
Det är särskilt viktigt att betydelsen av lågtröskelvård och förebyggande arbete beaktas i uppbyggnaden av tjänsterna.
Psykisk ohälsa fortsätter att vara den vanligaste orsaken till invaliditetspensionering. Prislappen för detta är både mänskligt och ekonomiskt sett enorm. Genom att hjälpa en ung person som är vilse kan vi rädda ett helt liv. När en deprimerad förälder får hjälp i tid får hela familjen stöd.
Vi har sett att behovet är särskilt akut även i Österbotten – speciellt i världen efter coronakrisen kämpar många unga människor med stora frågor mitt i vardagen. Det är just nu livsviktigt att runt om i landskapet rekrytera kompetenta yrkeskunniga för psykisk hälsa, exempelvis skolpsykologer och barnpsykiatriker, som också stannar på sina poster. Ju snabbare vi kan hjälpa unga, desto mindre vård behöver de vanligtvis och vi sparar även in på kostnaderna.
Terapigarantin, det vill säga snabb tillgång till psykvårdstjänster, måste införas i Österbotten. De gröna har föreslagit att varje kommun ska ha en lågtröskelpunkt för psykisk vård. I större städer, som Vasa, kunde det handla om ett bestående ställe medan det på mindre orter, till exempel i Malax kunde tjänsten finnas tillgänglig till exempel en gång per vecka eller vara ambulerande.
I det här valet kan vi trygga högklassiga tjänster, bekämpa särbehandling och främja likabehandling av människor. De gröna ses som ett jämställdhetsparti. I områdesvalet vill vi försvara allas rätt till lika och likvärdiga tjänster, oavsett bostadsort eller modersmål.
Iiris Suomela
Viceordförande för De gröna, riksdagsledamot
Lotta Alhonnoro
Ordförande för De gröna i Vasa valkrets
Fullmäktigeledamot i Vasa