10.10.2022 Vasabladet
Den senaste tiden har jag tänkt mycket på den unga person, som förbereder sig för sina studentexamina, och vars pappa kontaktade mig för att han oroade sig för sitt barns psykiska hälsa. Han hade haft många olika möten, men ingen tycktes få en helhetsbild. Den hjälp han behövde fick han inte.
Psykiska problem påverkar nästan alla på något sätt. Uppskattningsvis 60-85 procent av alla människor kommer att drabbas av någon form av psykisk störning under sin livstid. Om man räknar in deras anhöriga är siffran nästan hundra.
De senaste åren har stigmatiseringen av psykiska sjukdomar brutits på ett berömvärt sätt så att ingen lämnas ensam eller inte söker hjälp. Men reformen av mentalvårdstjänsterna har inte varit tillräckligt snabb. Behandlingen har koncentrerats till specialiserade sjukhus, där patienterna vanligtvis redan är i mycket dåligt skick när de kommer dit. Det är mycket svårt att få tillgång till tjänsten eftersom den är så överbelastad.
Å andra sidan erbjuds tjänsterna nästan alltid endast för ett problem i taget. Till exempel kan depression, självmordstankar, missbruk och ätstörningar behandlas separat utan att se patienten som en helhet. I värsta fall springer patienten från en klinik till en annan utan att få någon hjälp.
Vi har ett enormt behov av investeringar i tröskelfria psykiska hälsotjänster. Organisationerna är ett värdefullt stöd när de erbjuder dessa tjänster, och de utbildade volontärerna som svarar i krischattar och på telefonsamtal är guld värda.
Tjänsterna måste riktas särskilt till barn och ungdomar, där behovet av tjänster har ökat under en lång tid och särskilt under de senaste åren. Självskadebeteendet bland ungdomar i Finland är på en alarmerande nivå och väntelistorna till barnpsykiatrin har fördubblats och väntelistorna till ungdomspsykiatrin har mer än åttadubblats på bara några få år. Situationen är helt ohållbar.
Tidigt föräldrastöd är en viktig förebyggande tjänst vars effekter kommer att märkas långt in i framtiden. Generellt sett bör mycket mer investeras i förebyggande av psykiska störningar och främjande av psykiskt välbefinnande. Tänk om man hade ingripit i detta barns oro inför studentskrivningarna innan det utlöste symptom?
Det handlar inte bara om social- och hälsovårdstjänster, utan även om många andra tjänster som bevisligen ökar välbefinnandet, t.ex. kulturella aktiviteter och möjligheten för alla barn och ungdomar att delta i fritidsaktiviteter. Ansvaret ligger därför inte bara på välfärdsregionerna utan även på kommunerna.
Idag (10 oktober) är det Världsdagen för psykisk hälsa. Förutom tillgång till vård är det viktigt att inse att för att lösa den psykiska hälsokrisen är det nödvändigt att se bortom tjänsterna och ta itu med de grundläggande orsakerna till psykiska problem. Känner barnet sig tryggt i skolan, vilka påfrestningar finns det i utbildningssystemet? Hur kan det psykiska välbefinnandet stärkas på arbetsplatsen? Vi måste hjälpa enskilda individer, samtidigt som vi bygger upp ett samhälle som inte gör människor sjuka. Det är här som den framtida riksdagen måste göra skillnad.
Lotta Alhonnoro
Fullmäktigeledamot i Österbottens välfärdsområd och Vasa