När samhället misslyckas med att skydda våldsoffrens rättigheter och välbefinnande, eller att straffa förövarna, blir våld socialt accepterat. Så var läget i Finland för fem år sedan, när metoo-diskussionen startade.
Sexuella trakasserier och våld var så accepterat i vår kultur att de erfarenheter som framkom med metoo-rörelsen orsakade en stark motreaktion: förnekelse, tvivel, konfrontation, att fly undan ansvar, att stänga ögon och öron.
Och samtidigt talade statistiken sitt hårda språk: i Finland har nästan hälften av alla flickor och kvinnor över 15 år upplevt fysiskt eller sexuellt våld.
Och hur är läget nu fem år senare? Allt färre av oss klarar av att blunda för saken. Fler och fler människor inser sina gränser och känner till sina rättigheter och skyldigheter. Allt fler vågar ingripa i trakasserande situationer.
Självreflektion mellan lämpligt och olämpligt beteende har burit frukt. Men inte alls tillräckligt. Institutet för hälsa och välfärds senaste skolhälsoundersökning visar att nästan hälften avflickorna i årskurs 8 och 9 har upplevt sexuella trakasserier under året.
En attitydförändring och en ökad medvetenhet har bara nått dem som är öppna för förändring. De, som vill göra vår vardag trygg för alla. Men hur är det med dem som inte har viljan att förändras? Det är de som låter sexuella trakasserier och våld fortsätta. Om de är i en maktposition stärker de den ännu mer. De upprätthåller diskriminerande strukturer som inte skyddar flickor och kvinnor i skolan, på arbetsplatser, på fritiden, i hemmet – sexuella trakasserier och våld tittar inte på tid eller plats.
Våld mot kvinnor tas sällan upp i säkerhetsdiskussioner, även om det enligt en rapport från inrikesministeriet är den näst allvarligaste faktorn som påverkar den allmänna säkerheten i Finland. Priset för fysiskt våld i nära relationer som kvinnor utsätts för är 150 miljoner euro per år och den mänskliga kostnaden är omätbar.
Vi anser att för att förebygga våld i nära relationer bör en ny lag stiftas för att säkerställa samarbete mellan kommuner, välfärdsområden och stat för att förebygga våld i nära relationer. Flera expertutlåtanden har länge förespråkat en ny lag om multiprofessionellt samarbete och samordning av våldsarbetet, vilket saknas även i hälften av kommunerna.
Förutom lagstiftningsarbete kan var och en av oss påverka säkerheten för kvinnor och flickor genom våra egna handlingar.
I dag fredag börjar den sexton dagar långa FN:s internationella Orange dagar- kampanj för att stoppa våld mot kvinnor. Har du redan bestämt hur du ska ta del av kampanjen? Är du med och bygger en värld där kvinnor inte behöver uppleva våld på grund av sitt kön?
Det finns många sätt att delta, både under kampanjen och i vår vardag. Att vara tyst är att ta ställning, vilket gör att våldet kan fortsätta.
Det är dags att bryta tystnaden och agera – vi behöver alla för att göra detta.
Lotta Alhonnoro
ledamot i stads- och välfärdsområdesfullmäktige (De Gröna), Vasa
Elina Viitasaari
FN-representant, expert på våld mot kvinnor, Vasa