Riksdagsledamot Anders Norrback krävde (16.12) att Migrationsverket Migri ska avvecklas och anklagade regeringspartnerna för passivitet.
Enligt många är Migri en föråldrad institution som behöver uppdateras för 2020-talet. Det är möjligt att dela upp Migri, men det kommer inte i sig att förbättra kundservicen och invandringsprocesserna.
Migri är en avdelning under Inrikesministeriet, och de gröna inrikesministrarna Maria Ohisalo 2019–2021 och Krista Mikkonen 2021– har haft en stark önskan att reformera invandringsmetoderna, inklusive Migri.
Ohisalo och Mikkonens reformarbete har redan börjat bära frukt. Youssef Zad, chefsekonom för det finska startup-världen, sade till exempel förra veckan att Migri har lyckats påskynda tillståndsprocesserna för specialister. Handläggningstiderna har minskat till mindre än två veckor, trots att ansökningsvolymerna har ökat.
Ilkka Haahtela, Migris nya direktör, har redan fått beröm för sitt reformarbete. Han har till exempel personligen bett om ursäkt för sin byrå till Anudari Boldbaatar, en mongolisk sjuksköterska som utsattes för dålig behandling. Under hans ledning kommer Migris processer att reformeras så att de blir mer öppna och kundorienterade.
Migrationsverket håller alltså redan på att reformeras, även om det stora skeppet vänder långsamt, och det finns också motstånd inom huset. Problemet är inte bara att Migri är föråldrat, utan också att lagstiftningen om invandring är byråkratisk. Så sent som under den förra regeringen var huvudsyftet med invandringspolitiken att göra det så svårt som möjligt. Dessa misstag har korrigerats under denna regeringsperiod. Det är dock mycket lättare att demontera ett fungerande system än att bygga upp det igen.
För att utveckla en individualiserad, situationsbaserad och kundorienterad tillståndsprocess arbetar Inrikesministeriet med en omfattande reform av utlänningslagen. Inrikesminister Krista Mikkonen har föreslagit att många hinder för invandring och sysselsättning ska undanröjas. För det första bör alla asylsökande få omedelbar rätt till arbete. Att tvinga människor till inaktivitet tjänar varken den asylsökande eller samhället. Arbete är en viktig faktor för integration, social inkludering och språkinlärning. Tyvärr finns det inget samförstånd mellan partierna om reformen.
För det andra bör tillgänglighetskontrollen, som hindrar och bromsar internationell rekrytering, avskaffas. Till exempel är det numera omöjligt att rekrytera nödvändig utländsk arbetskraft i västra Finland om det finns experter inom samma område i Lappland. Detta är ett stort hinder både för företagens tillväxt och för Finlands konkurrenskraft som helhet. Avskaffandet av tillgänglighetskontrollen har bekämpats, särskilt av vänsterpartierna. För det tredje bör de inkomstgränser som hindrar familjeåterförening sänkas, eftersom familjen är en nyckelfaktor för integrationen.
Det gläder mig att Norrback har tagit upp sin oro över behovet av en invandringsreform. Genom att arbeta tillsammans kan vi uppdatera Finlands invandringspolitik för 2020-talet.
Lotta Alhonnoro (Grön)
stadsfullmäktigeledamot i Vasa,
fullmäktigeledamot i Österbottens välfärdsområde